Pappa.

Jag önskar att det fanns en adress upp till himelen, så jag kunde skicka ett brev till dig.
I brevet skulle det stå hur mycket jag saknar dig och hur otroligt älskar du är.
Jag skulle också skriva om allt bra som har hänt mig, Leya, mitt jobb och utbildningen jag tog mig igenom trotts att det många gånger kändes helt meningslös att fortsätta.
Jag skulle skriva om hur mycket mina bröder har ställt upp för mig, mer än vad man kunnat begära. Och jag skulle skriva om hur otroligt söt ditt barnbarn är och att du skulle ha blivit världens bästa farfar.

Jag skulle också skriva om det som varit jobbigt. Kämpandet när du försvann, om mitt barn som aldrig fick bli mer än något "jobbigt" på fel ställe. Om min glädje att vara gravid, min sorg att få reda på att det aldrig skulle bli ett barn.

Jag skulle också be dig om råd. Sånt där vi brukade prata om. Vilka beslut som är bra, vilka jag skulle behöva tänka igenom. Hur jag på bäst sätt löser mina problem, hur jag måste våga stå för den jag är, lita på att jag kan.

För att visa att jag lever, så skriver jag en rad. Eller kanske två. Jag har så mycket att skriva ner, men som i vanlig ordning, så krockar alla tankar med varandra, så det blir ingenting ist. Dumt!

Sitter och tittar på sommar med Ernst. Jomenvisst. Man blir lite som en 70årig tant, när man bara har 1:an, 2:an och 4:an. Tvutbudet är inte det bästa, men men. Sak samma.

Ähh, kanske skriver en annan dag...


Bara en sak. Jag saknar Leya så jag blir knäpp. Varannan dag känner jag att det är bäst om jag ger henne helt och hållet till Tobias, klippa alla band. Dom andra dagarna vet jag inte hur jag ska göra för att få hem henne igen, NU! Hon är min hund, jag älskar henne. Fan fan fan! Kan inte allt bara flyta, jobb+boende+möjlighet att ha min underbara hund hos mig. Det är väl inte för mycket begärt? Eller..?

Det går lång tid mellan gångerna jag skriver, jag vet. Men just nu händer det inte så mycket runt om kring mig, som gör att jag har lust att skriva. Men nu så. Förra veckan va jag i vadstena, torsdagnatt-onsdagförmiddag. Hur mysigt och underbart som helst.:D Sen ett dygn i jönköping, hämtade Leya och åt libbanesmat. Har ni ätit det nån gång? Gör det! Så otroligt gott, eftersom man själv får välja 4tillbehör(eller fler, beror ju så klart på vilken storlek man väljer), men jag väljer alltid 4. Sen är det ett kyckligspett, ett fläskfilespätt, vitlökssås och pommes, bulgur eller ris till. MUMS säger jag bara. Det saknar jag med att bo i jönköping, att kunna äta det då o då. Eftersom jag inte åker ner överdrivet ofta dit längre så.;) Just nu sitter jag på tåget ner mot Sthlm. Ska på arbetsintervju... Håll alla tummar ni har. Nu kanske ni tänker: Va fan, ska hon flytta igen? Men så här är det. När jag flyttade hem till Delsbo, så behövde jag det. Jag behövde komma hem och landa, hitta mig själv o så där. Nu har verkligheten kommit i fatt, och jag kan inte bo här uppe, om jag inte får ett jobb. Så jag söker jobb, här hemma, nere i gävle, uppsala och Sthlm. Jag måste vara öppen för att flytta på mig, och det är jag. Vi får se vart jag hamnar, kanske får jag ett jobb här uppe, då är det här uppe jag ska bo. :)

Jag kan inte sova. Hatar det. Varför är det så? Man kan vara astrött, sen lägger man sig, o poff så är man pigg igen. Försöker tillämpa, tänk inte. Försöker släppa alla tankar som kommer upp, men det är svårt. Dom finns där inne iaf, gror. Så nu gav jag upp. Får väl vara vaken då. Lägger mig o läser, i värsta fall är jag supertrött i morgon, men då får jag lägga mig tidigt då ist.

Jag vill göra något. Åka någonstans, göra något. Vad fan som helst. Jag ångrar inte att jag flyttade hem till delsbo, jag trivs här uppe. Men jag hatar när dagarna alltid ser likadana ut. Vaknar, går ut med Leya, sitter vid datorn, söker jobb, åker till arbetsförmedlingen, hem igen. Gahh, jag skulle vilja åka till malmö, bara för att jag aldrig har varit där. Jag vill prata med trevliga människor, inte alltid samma. Jag vill. Åhh. Jag vet inte. Men nått måste hända snart.

Nån som vill åka o titta på nån match, i nån sport, nånstans kanske?

äganderätt.

Mina tankar bara snurrar.

Jag dejtar nån. En person som jag gillar. Idag tala jag om det för Tobias. Jävlar, de va jobbigt. Visst, vi gjorde slut i oktober, det va ju ett tag sen. Men ändå, han betyder så mycket för mig den människan. Han tog det bra, som alltid. Finns det nån bättre än han? Nej, skulle inte tro det.

Just nu tänker jag på om hur de skulle varit tvärtom. Att han hade ringt till mig, sagt: Erika, jag har träffat nån. hur skulle jag reagerat? Jo, de kan jag tala om. Jag skulle blivit förstörd. För att även fast jag o Tobias inte passar som ett par, så tycker jag nog att jag har lite äganderätt på honom. Vill inte vara tillsammans med honom, men vill inte att nån annan ska ha det heller. Jag vet att han känner lika, ändå är han glad för min skull. Eller försöker.

Tobias, jag vet att du aldrig kommer läsa detta. Men jag vill säga en sak. Jag älskar dig. Du lärde mig hur man ska bli behandlad som flickvän, att jag är värd mer än skit. Jag är värd att bli älskad och respekterad för den jag är. Tack.

Jag hatar internet! På riktigt, för man kan söka o finna svar på de mesta där. Det är ju bra, oftast. Men inte när man läser om utomkvedshavandeskap, och de står att oftast så löser kroppen allt själv, då blir ens chanser till att bli gravid opåverkade. MEN om man måste opereras, så kan man få svårt att bli gravid efter det. Jaha, jag är 24år snart, o ska nu behöva oroa mig fram tills den dagen jag vill ha barn, för att kanske inte kunna de då eller? Jävla skit!

Idag är de sista dagen på pizzerian för denna vecka, sen är det helg för mig.:D Sköönt. Det är nog de bästa med att jobba på dagarna, man uppskattar att vara ledig mer.:) Slutar 21.00 idag.:D I morgon åker jag ner till Gävle. Niiiice.:D Ska sova hos Johan o Rut. Mys mys,:D Sen hem på måndag igen.

Fattar inte, jag är så jäkla trött. Endå så sov jag bra i natt, vaknade bara en gång, o somnade rätt tidigt.

Jaja, nu lite kaffe, sen är de dags att fixa till sig innan jobbet.

Vilken trevlig helg jag har haft.:) I fredags va jag i ljusdal, tog en sen kopp kaffe på Senols restaurang. Alltid trevligt att träffa honom. :D

Igår spelades de tvspel, tittades på melodifestivalen o åt god mat med vin till. Fläskkottletter, stekta kantareller, potatisskivor o bea till. Mumma!

Dock är jag sjukt förkyld nu.:( Näsan rinner, nyser massa o halsen känns tjock. Fyfy, hoppa att ja blir bättre tills i morrn.:p önsketänkande kanske.;P

Så där. Så ser hon ut nu, sån skillnad när man tittar på bilderna. När man har dom själv, så ser man det ju inte lika tydligt, att dom växer.

O så går de inte att lägga upp en till bild, inte ens i ett nytt inlägg, jävla skit. Idag blir hon 7månader. Mitt underbara hjärta. Att ha henne, är det bästa som finns. Hon är en underbar hund, o jag älskar henne. <3

Här är Leya när vi precis hade fått henne, mitt hjärta. <3 10veckor gammal e hon på denna bild.

Meningen va att en bild på henne nu, skulle vara med i detta inlägg med, men de vill inte funka. Hmm.

Jag vet att de går länge mellan gångerna jag skriver, men sak samma. Jag skriver ju för min egna skull.:)

Jag måste tillägna detta åt min underbara förra lärare, Maria Larsson. Jag älskar den kvinnan alltså. Bättre lärare än vad hon är, kan man inte bli. Dessutom är hon en underbar person också. Jag träffade henne på ICA idag, sa hej. Vi pratade om massa, hon sa att jag måste tuffa till mig lite, inte vara så försiktig, för gör jag det, så kan jag gå hur långt som helst. Sånna ord värmer. Sen sa hon att jag gärna får komma förbi på en kaffe nån dag, för att prata o så. Jag säger då det. Hur många lärare är sånna, det va endå 5år sen snart, jag tog studenten.

Ibland

Så känns det rätta valet, väldigt fel.... I onsdags kom Tobias upp hit. Gudars va Leya blev glad när hon hörde husses röst ropandes. Där hjälpte det inte det minsta med att säga åt henne att gå ordentligt, hon drog som de gällde liv o död. Min älskling. Helgen har gått fort. Vi har varit i ljusdal, hudik, på avholmsberget och ute o busat i snön med Leya. Sen lagat mat o tittat på film, o pratat. Jag tycker om honom, fast jag önskar inte att vi vore tillsammans igen. Det är skönt, vore jobbigt annars.

Sen i fredags tog jag ett beslut, ett beslut om att vi borde bryta kontakten under en tid. Bara för att komma ifrån varandra- För att vara tillsammans under tid, sen fortsätta prata varje dag, gör saker och ting lite svårt. För att även fast jag inte önskar att vi vore tillsammans igen, så har jag väldigt svårt för att se att han skulle träffa någon annan. Därför så bestämde jag att nu måste vi sluta prata ett tag, för att sen bli vänner igen. Beslutet känns rätt, men jobbigt. Han grät, jag grät när han skulle åka idag. Idag, som är dagen vi träffades för ett år sen. För ett år sen va det en början på något, idag får det bli ett "slut". Dock har vi Leya, så lova att skicka bilder, o när jag åker neråt till vadstena, så ska han få ha henne hos sig. Så..=) Leya älskar honom massor, skulle aldrig sära på dom helt, om de inte behövs. Vi bråkar ju inte, vi är ju vänner, bara att jag behöver en paus just nu.

Nu va det länge sen jag skrev igen. Och mycket har hänt. Hamna på sjukhus o operera bort ena äggledaren, har flyttat hem till delsbo och jul o nyår har varit. Har inte speciellt mycket att skriva, eller rättare sagt, har ingen lust att skriva om allt som har hänt.

Julen va bra, mysigt att träffa syskonen. Älskar att Per spelar keyboard, o att Lars sjöng. Ja, att Per sjöng med, men.:) Sen va de mysigt att spela buzz med syskonen, o roligt att jag lyckades vinna ett par gånger.:)

Ähh, ingen idé att sitta här o skriva massa skit, när jag inte har lust. Hörs någon annan dag. Tjipp