Så känns det rätta valet, väldigt fel.... I onsdags kom Tobias upp hit. Gudars va Leya blev glad när hon hörde husses röst ropandes. Där hjälpte det inte det minsta med att säga åt henne att gå ordentligt, hon drog som de gällde liv o död. Min älskling. Helgen har gått fort. Vi har varit i ljusdal, hudik, på avholmsberget och ute o busat i snön med Leya. Sen lagat mat o tittat på film, o pratat. Jag tycker om honom, fast jag önskar inte att vi vore tillsammans igen. Det är skönt, vore jobbigt annars.
Sen i fredags tog jag ett beslut, ett beslut om att vi borde bryta kontakten under en tid. Bara för att komma ifrån varandra- För att vara tillsammans under tid, sen fortsätta prata varje dag, gör saker och ting lite svårt. För att även fast jag inte önskar att vi vore tillsammans igen, så har jag väldigt svårt för att se att han skulle träffa någon annan. Därför så bestämde jag att nu måste vi sluta prata ett tag, för att sen bli vänner igen. Beslutet känns rätt, men jobbigt. Han grät, jag grät när han skulle åka idag. Idag, som är dagen vi träffades för ett år sen. För ett år sen va det en början på något, idag får det bli ett "slut". Dock har vi Leya, så lova att skicka bilder, o när jag åker neråt till vadstena, så ska han få ha henne hos sig. Så..=) Leya älskar honom massor, skulle aldrig sära på dom helt, om de inte behövs. Vi bråkar ju inte, vi är ju vänner, bara att jag behöver en paus just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar