måndag 18 juli 2011

Pappa.

Jag önskar att det fanns en adress upp till himelen, så jag kunde skicka ett brev till dig.
I brevet skulle det stå hur mycket jag saknar dig och hur otroligt älskar du är.
Jag skulle också skriva om allt bra som har hänt mig, Leya, mitt jobb och utbildningen jag tog mig igenom trotts att det många gånger kändes helt meningslös att fortsätta.
Jag skulle skriva om hur mycket mina bröder har ställt upp för mig, mer än vad man kunnat begära. Och jag skulle skriva om hur otroligt söt ditt barnbarn är och att du skulle ha blivit världens bästa farfar.

Jag skulle också skriva om det som varit jobbigt. Kämpandet när du försvann, om mitt barn som aldrig fick bli mer än något "jobbigt" på fel ställe. Om min glädje att vara gravid, min sorg att få reda på att det aldrig skulle bli ett barn.

Jag skulle också be dig om råd. Sånt där vi brukade prata om. Vilka beslut som är bra, vilka jag skulle behöva tänka igenom. Hur jag på bäst sätt löser mina problem, hur jag måste våga stå för den jag är, lita på att jag kan.

Inga kommentarer: